Den senaste veckan har det varit mycket svårare att få Molly att somna, mest på kvällen. Jag har fått höra att det är i den här åldern som dom börjar drömma, och att det kan vara läskigt? Kan det stämma? 
Hon blir väldigt väldigt ledsen, vill inte ligga ner, vill vara nära och gör allt för att hålla sig vaken även om ögonlocken verkar väldigt tunga. 
Vissa kvällar somnar hon till sina nya favorit Babblarna. Helt galet, jag hade egentligen tänkt att skippa babblarna eftersom jag hört så många säga att det blir såååå tjatigt och dom är helt fast... Och ja från första stund så fastnade hon verkligen, hon tittar nära på figurerna, ler stort och sitter och diggar. Även om hon gallskriker och är ledsen så blir hon lugn och glad (iaf en stund) om man visar babblarna. 

 

Igår somnade hon på mig i soffan framför tv:n, nu ikväll så tog jag faktiskt in vagnen och lät henne somna i den vilket gick bra, dock jobbigt om man skulle behöva dra upp vagnen varje dag, nån kväll har jag fått gå ut och gå med henne i selen, och nån annan gång så somnade hon av babblarna som sagt. Från att ha väldigt lätta nattningar så är det såklart en omställning, men jag tycker mest att det är synd om henne att hon inte riktigt kan komma till ro och jag vill göra det så bra som möjligt för henne. MEN vissa stunder när hon är riktigt arg och ledsen och bara skriker så blir man nästan liiiite galen, blunda andas och titta på henne så känns det lite bättre... Min lilla älskling. ! <3