I fredags så hade jag och Olle planerat in att vi skulle låta Molly sova hos sin farmor och farfar en natt. Vi skulle egentligen inte göra något speciellt mer än att vara hemma, mysa, prata och bara ta det lugnt och sen sovmorgon på det :) 
Jag har dock känt mig mer och mer nervös ju närmre fredagen vi kom, visst hon har sovit borta en gång tidigare då när hon endast var 3 månader MEN nu kändes det mycket jobbigare, jag är ju ännu mer fäst vid den där lilla människan nu, vi har ju hängt ihop 24/7 i stort sett. 
Så det var väl bra träning allra mest för mig att hon skulle sova borta. 
Kände mig lite depp när vi lämnat henne och åkte iväg faktiskt, kan erkänna att ögonen tårades för en liten stund även om jag vet att hon har det bra så kändes det så extremt tomt på en gång.... 

 

Men men det gick ju bra, men vad härligt det var att hämta hem henne dagen efter! Hon hade nog busat en hel del för såfort vi kom hem så åt hon lite och somnade sen i mitt knä och det kändes så bra, så rätt. 

Jag och Olle hann med lite egentid och det är nog även det rätt så viktigt ibland, även om man inte gör något specillt. Att vårda sin relation är viktigt, jag vill aldrig ta oss för givet. <3 

Men nu får de dröja ett tag tills hon sover borta igen tycker jag, för ofta kan ju inte va bra ;) inte för lilla mamma iaf....